Hennes huvud somnade i min hand
precis när jag förde den till hennes åldrade kind
jag älskar dig, Farmor
du är så snäll
varje gång jag kommer blir du glad, skiner upp
och lika tacksam är du när jag går för att jag kom...
jag sjöng några sånger för dig
du verkade sova, men innerst inne vet jag att du hörde
känslan i rummet var lugn
men en fråga var jag tvungen att ställa
vad tror du kommer att hända när vi dör
Människan dör blev svaret
men kommer man ingenstans?
Jo, till himmelen kanske
men du är så snäll, Farmor att du säkert kommer dit
och när min tid är inne så träffas vi ju där
Ja, det vore trevligt
blev svaret, som ekar i mitt inre, ett löfte om ett möte
puss på kinden och ett ömsint farväl...
vill du bli min ängel?
för jag håller dig så kär...
/oc