Olof gråter i kapprummet
hans lillasyster dog andra dagen hon levde
mitt första möte med sorgen
hans vardag, jag bara satt och såg på
Kunde inte riktigt förstå hans smärta
känslan av ett barn som kom, en kropp som ville gå
Min farmor hade ombytta roller med barnet
i morse befann hon sig på väg uppåt
mot himlens viloplats
Hon väntade på slutet
det kom en morgon grå
de sista ord hon sa var tack för idag
en dag som gick i våra liv
och som aldrig skulle komma åter
/oc